Pre-XTERRA World Championship

XTERRA 2019 Då va man här igen på Fleming Beach (Maui – Hawai) – samma strand som 2016 men med en helt annan känsla i kroppen, mycket har hänt.

Tyvärr även en kliande känsla i halsen.. men det är bara tisdag så det blir att vila sig i form de sista dagarna. Jag har haft en bra träningsperiod hela vägen fram tills avresan och formen kändes bra innan halsen började lura.

Så vem är jag? Sue Paz Thunström, den där metalheadrunner på Instagram. En 34 åring kvinna som valt att lägga nästan alla sina pengar och sin tid på att sporta och resa. Passet som precis fick bytas ut då det badat i ett regnoväder i Kina va fullt av stämplar och antalet träningstimmar 2019 är fler än antalet arbetstimmar. Man blir bra på att leva sparsamt när man vet varför man gör det. 2014/15 lades grunden till det som idag har blivit mitt livsstil. Jag valde att anmäla mig till Kalmar 2015 och fick chansen att köra en fler dygns multisport tävling och efter det så ”spåra det ur” eller ja jag hitta det jag älskar att göra.

Trowback till 2016 och Fleming Beach

Sommaren 2016 tränade jag hårt på hemmabanan i Hellasgården för att lyckas kvala. Att tävla på hemmaplan är underbart – så pepp och mycket kärlek finns på plats! Jag sprang in som första kvinna i min åldersgrupp 30-34 och när Pål Török berätta att jag va klar började jag gråta av glädje och lättnad. Så i oktober samma år åkte jag hit, utan förväntningar och med stor respekt för havet och mina motståndare. Sebastian (Seb) Norberg och Jari Palonen va mitt resesällskap båda tävlar som ELITE. Seb tog mig under sina vingar o förklara hur man tar sig ut i vågorna och tillbaka in. Vi träna och träna o efter ett par dagar avtog stressen kring vågorna.

Väl på tävlingsdagen va jag rädd för att få ett astmaanfall (fick det i vattnet 2015 på Kalmar iM ) så jag väntade på att de flesta simmat iväg vilket gav mig noll fötter att drafta på och jag upplevde det som att jag gjort min sämsta simning någonsin men märkligt nog lyckades jag passera flertalet och väl uppe vid växlingen hängde de flesta cyklarna kvar. En lerig promenad/cykling senare är jag tillbaka i samma växlingsonråde och bara en cykel är inhängd. Jag ligger 2:a(!!) vem kunde tro det?! På med löparskorna och iväg, bena gick inte supersnabbt men jag håller i det o springer i mål för att senare på kvällen (nog gladast av alla där) motta en silvermedalj på prisceremonin.

Årets tävlingsdräkt, även den från Powerwoman!

Så tre år senare och många tävlingar senare (ja i Adventure Racing, cykling och swimrun) är jag tillbaka i för att ge mig efter den där guldmedaljen. Så snälla snälla snälla tävlingsguden gör mig frisk & välsigna mig från alla eventuella tekniskamissöden på söndag.

Tack till alla fina människor som har tålamod med mig i vardagen, till min Coach Johan Andersson på Race & Shine som om och om igen hjälper till att bygga om mina träningsscheman för att bygga om min kropp efter de olika utmaningarna jag ger mig kast med, till min arbetsgivare IT-Huset som låter mig ”komma o gå”, till mina kollegor på uppdraget för pepp o jag tålamod och till alla sponsorer som gör det här möjligt. Ett extra tack till gänget i verkstan på Cykloteket som putsar och servar mina älsklingar!

& tack till DIG för ditt support!

Maholo, Sue Paz Thunström

Läs blogginlägget på Team Snabbares Blogg via länken HÄR!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s